Gad World: Samtal vi saknar

Hur fucked är vi?

Gustaf Skarsgård — Mon, 07 Sep 2026 05:11:35 GMT

Martin Hultman är professor i sociologi med inriktning mot teknik- och vetenskapsstudier och forskar bland annat om klimat, energiomställning och de krafter som bromsar omställningen.

Han säger att människans överlevnad står på spel. Sju av nio planetära gränser är redan överskridna och vi håller på att lämna holocen – den långa perioden av relativ klim…

Skarsgård: “Det är så smärtsamt tydligt”

Gustaf Skarsgård — Wed, 02 Sep 2026 15:20:32 GMT

Under de senaste avsnitten har Skarsgård och Stranne mött gäster med olika perspektiv på vår tids stora frågor. I det här avsnittet stannar de upp och pratar om vad samtalen har gjort med dem själva.

De återkommer till sådant som förändrat deras sätt att tänka och sådant som blivit tydligare ju fler röster de hört. Har du själv dragit några slutsatser av gästerna du hört hittills?

– Det är så smärtsamt tydligt, säger Gustaf Skarsgård om den röda tråden genom samtalen.

Glöm inte att prenumerera – du kan göra det gratis.

Subscribe now

Trots mörkret ser Skarsgård och Stranne också ett ljus: handling ger hopp. Man behöver inte ha en färdig plan eller lösning – man behöver bara börja göra.

Samtalen ger dem också energi eftersom de står i tydlig kontrast till de positionerade offentliga samtalen, som ofta känns otrygga.

– Det är så sjukt, säger Frida Stranne om dagens samtalsklimat.

Nästa vecka kommer podden tidigare än vanligt, redan på måndag. Anledningen är att vi tycker att det är ett avsnitt som är viktigt att lyssna på inför valet.

Hjälp oss fortsätta med samtalen – Swisha 123 515 98 35. Märk bidraget PODDEN.

Poddparet efterlyser ett nytt sätt att samtala på. Foto: Kegen Lorentzon

Tack för att du lyssnade. Dela gärna avsnittet.

Vem tjänar på att få oss att tro att kriget kommer?

Gustaf Skarsgård — Thu, 27 Aug 2026 10:15:29 GMT

Tänk om själva utgångspunkten för svensk säkerhetspolitik är fel? Och om vi därmed tänker helt fel om vad som egentligen gör oss trygga?

Linda Åkerström, en av Sveriges främsta experter på vapenexportfrågor, menar att säkerhetsdebatten utgår från tre antaganden: att det största hotet mot oss är ett militärt angrepp från en annan stat, att sådana angrepp …

Vi jagar det vi vill ha och förlorar det vi behöver

Erik Fernholm — Tue, 25 Aug 2026 18:21:15 GMT

Min pappa var OS-atlet och hans ohållbara livsstil slutade i kaos och död. Foto: Privat

Min pappa, OS-atleten och diskuskastaren Stefan Fernholm, var en stjärna som vann guldmedaljer och syntes på löpsedlarna. När jag skulle köpa mitt lördagsgodis möttes jag av hans ansikte på Aftonbladet. Rubrikerna sade att han var Sveriges VM-hopp.

När jag var åtta år frågade fritidspersonalen mig ofta om min pappa med förundran, som att han var någonting stort i deras ögon. Han var sinnebilden av framgång under 1980-talet. För mig var han samtidigt bara en pappa.

Men han var så övertygad om sin dröm om att bli bäst i världen att nästan allt annat blev möjligt att offra för att komma närmare den.

Hans liv fylldes av steroider, skador och bråk om tabletterna han gömde under kylskåpet. Ju mer han offrade för drömmen, desto mer hade han att förlora på att inte lyckas. Han skilde sig från min mamma. Det var som om drömmen hade fångat honom.

Tidningarna skrev ofta om min pappa och gjorde honom till någon andra såg upp till. Foto: Ur klippboken/Privat

Kanske är det en efterhandskonstruktion, men de stunder jag minns med pappa – bortsett från alla bråken och missbruket hemma – utspelar sig mest på gymmet och träningsarenorna.

En tisdagskväll 1997, när jag var elva år, var min bror ute med hunden och såg en polisbil cirkulera i området. Vi bodde i ett vitt hus på landet utanför Köping och poliser hörde inte till vanligheten där. Kort därefter knackade det på. Det var vår dörr polisen hade letat efter.

De berättade att pappa hade dött av en pilleröverdos vid frukostbordet hemma i Västerås tidigare samma dag. Han blev 37 år.

Min pappa offrade nästan allt för sin dröm och dog ifrån sina tre söner. Foto: Privat

Ska jag vara ärlig var det svåra, förutom själva chocken och sorgen med hans bortgång, inte tiden efter han dog. Det var åren innan. Att se sin pappa slitas mellan drömmen om framgång och en verklighet han blundade för. Priset för det gapet var ångest, oro och förtvivlan. Vi barn förstod inte krisen, men vi kände den hela tiden.

“Att åka med Musk till Mars är inte ett alternativ”

Gustaf Skarsgård — Thu, 20 Aug 2026 10:17:32 GMT

Har du någonsin frågat dig vad alternativet till hållbarhet är? Erik Fernholm vet svaret, för hans pappa var en OS-atlet som valde ett ohållbart sätt att leva. Och eftersom han inte klarade av att ändra sitt beteende dog han när han var 37 år. Det blev Erik Fernholms väg in i att förstå hur kriser skapas.

I dag är han expert på lyckoforskning och undersö…

Rikedom går inte att räkna i pengar

Helena Norberg-Hodge — Sat, 15 Aug 2026 07:56:52 GMT

En kvinna tittar ut över staden Drass i Ladakh. 25 juli 2026. Foto: S Irfan/PTI via AP

När jag kom till Ladakh 1975 förväntade jag mig att möta fattigdom. I stället fann jag ett av de rikaste samhällen jag någonsin hade sett. Inte rikt på pengar, utan på nästan allt som våra ekonomiska mått misslyckas med att räkna: starka relationer, kunskapen att tillg…

Tillväxten måste minska: ”Vi behöver inte ständigt mer och mer”

Gustaf Skarsgård — Thu, 13 Aug 2026 07:00:36 GMT

När Helena Norberg-Hodge kom till Ladakh på den tibetanska högplatån 1975 anklagades hon för att vara CIA-agent. Den misstänksamheten var inte tagen ur luften. CIA opererade med spioner i sådana områden – de försökte hetsa till lokala uppror och destabilisera samhällen för att amerikanska företag skulle få tillgång till marknader världen över.

Det här avsnittet publiceras exklusivt för Gad Worlds prenumeranter – fem dagar före det kommer ut på andra ställen där poddar finns.

Hon blev kvar i Ladakh och kom att bevittna hur ett genuint rikt samhälle – ett självförsörjande samhälle med glada människor som levde nära naturen – förstördes under trycket från en västerländsk utvecklingsmodell.

Avlyssnas du just nu?

Advokat Linus Gardell — Sat, 08 Aug 2026 05:49:01 GMT

Linus Gardell beskriver faran i att man vill sätta dit aktivister som terrorister. Foto: Alishia Abodunde/Getty Images

I veckan har jag fått samtal från oroliga anhöriga till personer som avtjänar fängelsestraff. De har fått besked om att deras familjemedlemmar ska skickas till Estland och avtjäna resten av sina fängelsestraff där. ”Vad kan vi göra?”, ” …

"Är det här ett tryggt rum? Kan jag säga ordet folkmord?"

Gustaf Skarsgård — Thu, 06 Aug 2026 07:44:43 GMT

Linus Gardell är försvarsadvokat specialiserad på brottmål. Han har arbetat med uppmärksammade rättsfall och fått upp flera mål till prövning i Högsta domstolen, bland annat det kända fallet där HD friade klimataktivister från sabotage efter en E4-blockad.

I samtal med Gustaf Skarsgård och Frida Stranne uppmanar han svenskar att demonstrera mera och stör…

"Jag kunde inte kalla det folkmord på redaktionen på DN"

Gustaf Skarsgård — Thu, 30 Jul 2026 06:46:47 GMT

Hon är juristen som omskolade sig till journalist, ställde in tofflorna och kaffemuggen på DN-redaktionen och trodde att det var där hon skulle bli kvar. Så blev det inte.

Gustaf Skarsgård och Frida Stranne möter Alexandra Urisman Otto, den prisbelönta journalisten som sade upp sig från Dagens Nyheter i protest mot bevakningen av klimatet och Gaza.

Skarsgård och Stranne vill ha nya samtal

Gustaf Skarsgård — Sat, 23 May 2026 10:15:00 GMT

Frida Stranne och Gustaf Skarsgård ger som exempel att när vi pratar om krig ur ett västerländskt perspektiv, så döljs vårt eget våld. Foto: Kegen Lorentzon

När Thomas Jefferson och John Adams 1812 återupptog sin brevväxling var det efter tio års tystnad. De båda hade varit två av den amerikanska republikens mest betydelsefulla grundlagsfäder, centrala i arbetet med att forma den nya staten – men med tydligt olika uppfattningar om vilken riktning landet borde ta.

Under revolutionens tidiga skede hade de varit nära allierade, men hade därefter kommit att utvecklas till skarpa politiska motståndare i en tid präglad av djupa ideologiska konflikter.

När de nu började skriva till varandra igen var deras meningsskiljaktigheter fortfarande grundläggande. De försökte också, i olika grad, övertyga varandra. Men något i formen hade förändrats.

Thomas Jefferson skriver utkast till USA:s självständighetsförklaring 1776, tillsammans med John Adams och Benjamin Franklin. Foto: Målning av Jean Leon Gerome Ferris, Library of Congress, öppet arkiv

Samtalet präglades inte längre av samma behov att vinna, utan av en större beredskap att pröva argument, ifrågasätta och utveckla sina resonemang.

De argumenterade skarpt och var ibland spetsiga i tonen. De ifrågasatte varandras resonemang och drog ut motsättningarna i ljuset. Men det nya var att de inte längre tog oenigheten som ett hot mot relationen.

De korresponderade för att försöka förstå varandras positioner och utvecklas. De visade en uppriktig vilja att pröva sina egna ståndpunkter i mötet med den andres tänkande – och att låta idéerna nyanseras och fördjupas.

Det fanns en intellektuell disciplin i deras utbyte: att inte tillskriva den andre sämre motiv än de egna, och att stanna kvar i resonemanget till dess att argumenten var genomlysta.

Skådespelaren Gustaf Skarsgård använder sin plattform för att tala om social-och ekonomisk rättvisa, klimat och fred. Foto: Magnus Ragnvid

Denna brevväxling påminner oss om något viktigt. Fasthet i övertygelse behöver inte göra samtalet till en kamp. Tvärtom bygger en meningsfull dialog ofta på tydliga ståndpunkter – men också på att dessa ståndpunkter kan prövas, utmanas och utvecklas i dialog.

I dag ser vi något helt annat, både i det offentliga samtalet och i många mellanmänskliga relationer. Samtidigt som de frågor vi står inför som mänsklighet blivit allt mer ödesdigra, har formerna för hur vi talar om dem försvagats.

Samtal förs i ett tempo som inte tillåter eftertanke. De präglas ofta av starka känslor, men saknar utrymme för prövning. Positioner etableras snabbt, försvaras reflexmässigt och kopplas tätt till identitet.

Om någon prövar ditt argument eller försöker etablera en annan förståelse uppfattas det som en attack mot din person.

“Samtal vi saknar” – ny podd med Skarsgård och Stranne

Gustaf Skarsgård, skådespelare, och Frida Stranne, forskare och författare, har tillsammans initierat och skapat Samtal vi saknar – en programserie där de träffar personer vars kunskaper och perspektiv på vår tids ödesfrågor de uppfattar saknas i samhällsdebatten.

Samtalen tar sin utgångspunkt i vad gästerna anser att det behöver pratas mer om och är nyfikenhetsdrivna och sökande. Syftet är att lyssna, utforska och bli klokare tillsammans.

Du kan lyssna på samtalen på Gad World. Serien görs i samarbete med Fund Your Mother och Terran.

Vi lever också i allt mer begränsade bubblor där vi utsätts för snäva bilder av världen, vilket gör att det som inte passar in skapar en kognitiv dissonans som är svår att hantera. Samtidigt som de utmaningar vi står inför blir allt mer genomgripande – ekologiskt, politiskt och socialt – tycks vår förmåga att tala om dem på ett sätt som faktiskt leder till förståelse och förändring försvagas.

Det vi står inför idag handlar inte bara om enskilda kriser, utan om djupgående systemfel. Om strukturer som reproducerar och förstärker konflikter, ojämlikhet och ekologisk obalans – och som, om de inte förändras i grunden, riskerar att undergräva de villkor som mänskligt liv vilar på.