"Om jag måste dö vill jag ha en död som ekar"
Den prisade dokumentärfilmen om fotojournalisten Fatima Hassounas liv visades i Cannes – utan henne. Israel bombade hennes hus samma natt som nyheten kom.
Den palestinska fotojournalisten Fatima Hassouna skrev i en dikt: “Om jag får leva tills jag blir gammal, kommer det att räcka för att göra allt jag vill och allt jag önskar? Och om jag dör, kommer alla mina önskningar att dö med mig?”
Hon funderade också på om de som dödades i Gaza hade levt tillräckligt, och om de dog tillräckligt, och kom fram till att:
“Om jag måste dö, vill jag ha en död som ekar. Jag vill varken vara en snabb nyhetsnotis eller bara ett nummer i mängden. Jag vill ha en död som hörs av hela världen, ett avtryck som ristas in för alltid, och eviga bilder som varken tid eller plats kan begrava.”
Det blev som i dikten.
En prisbelönt dokumentär om hennes liv, Put your soul on your hand and walk (2025), bygger på samtal mellan henne och den fransk-iranska regissören Sepideh Farsi. Den visades under filmfestivalen i Cannes 2025.
Den 15 april 2025 kom nyheten att filmen skulle till festivalen. Då sade Fatima att hon ville komma och skickade sin passkopia för en visumansökan.
Samma natt dödades hon i ett israeliskt flyganfall mot sitt hem i Gaza stad, tillsammans med sex familjemedlemmar. En av dem var hennes gravida syster.
Fatima Hassouna blev 25 år. Sista bilden hon publicerade på Instagram var en solnedgång över Gaza.
Du har väl prenumererat? Det är det bästa sättet att stödja och följa vårt arbete.
Fatima Hassouna föddes 1999 och tog en kandidatexamen i multimedia från University College of Applied Sciences i Gaza. Hon kallade sin kamera för Anya och skrev att de tillsammans “bara sett svart och rött, bara känt lukten av död, ätit bittra äpplen och bara rört vid lik”.
Organisationen Plan International publicerade postumt hennes fotodagbok. Hon deltog i deras She Leads-program, ett initiativ som vill stärka unga kvinnor att ta mer plats och inta större ledarpositioner.
Plan beskrev henne som enormt begåvad. Bilderna i dagboken fokuserade på hur civila och särskilt barn drabbas i Gaza. Hon hade nyligen förlovat sig och drömde om att skaffa egna barn.
Du kan också stödja med valfritt belopp: Swish 123 515 98 35
Israeliska försvarsmakten, IDF, har sagt i ett uttalande att hennes lägenhetshus bombades för att en Hamasterrorist, som planerade och utförde terrorattacker mot IDF-styrkor och israeliska civila, var där samt att åtgärder hade vidtagits för att minska riskerna för civila.
IDF har inte lagt fram några bevis för sina påståenden.
Regissören Sepideh Farsi menar att det är “nonsens”. Att hon kände hela familjen och att hon istället tror att det handlade om Hassounas arbete som journalist. Det har tidningen The Guardian rapporterat mera om.
På premiären i Cannes sade Sepideh Farsi att det handlade om en riktad attack. Hon hänvisade till en utredning av forskningsgruppen Forensic Architecture, FA, baserad vid Goldsmiths, University of London, som visar att lägenheten på andra våningen i femvåningshuset träffades två gånger samt att analyser pekar på att det var en precisionsattack.
I en annan dikt undrade Fatima Hassouna hur det skulle kännas att få äta ordentligt igen den dagen kriget tog slut, och om det skulle vara choklad, mammas ugnsstekta kyckling med vegetarisk sås och ris eller hennes underbara makluba.
Fakta: Gad World Presskort
För att fortsätta uppmärksamma brotten mot pressfriheten och journalisterna publicerar Gad World serien Presskort, som berättar vilka de dödade journalisterna var. Om deras liv – och deras död.
Sedan 7 oktober 2023 har Israel dödat minst 256 journalister och mediearbetare i Palestina, Libanon, Jemen och Iran, enligt CPJ. Israel stod ensamt för cirka två tredjedelar av alla dödade journalister världen över både 2024 och 2025.
Rekord i dödande. Den bristande respekten för journalisters liv – och för de internationella lagar som är till för att skydda dem – saknar motstycke. Israel har nu dödat fler journalister än någon annan stat sedan CPJ började samla in data 1992.
Journalisters skydd. Journalister har ett starkt rättsligt skydd i krig. Enligt artikel 79 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna räknas de som civilpersoner och får inte göras till måltavlor för attacker.
Krigsförbrytelse. En avsiktlig attack mot en journalist utgör ett krigsbrott.
Skydd utan åtskillnad. En journalists politiska tillhörighet, åsikter eller arbete – även propaganda – utgör inte en laglig grund för att göra personen till ett militärt mål.
Direkt deltagande. Skyddet upphör endast om en journalist tar direkt del i fientligheterna. Enligt artikel 51(3) i tilläggsprotokoll I förlorar journalister skyddet mot attacker endast under den tid de direkt deltar i strid – och återfår skyddet när deltagandet upphör.