“Ett sjukhus! Ett sjukhus med patienter!” Mariam Abo Hattab slår ut med handen. Ögonen är vidöppna under den svarta sjalen. Det är en sval morgon i Khan Yunis, södra Gaza. Dagarna före har regn och hårda vindar förstört tusentals familjers tält.
Barn och vuxna trängs omkring henne utanför Nassersjukhuset. En liten flicka i rosa jacka vänder ansiktet upp mot henne och följer hennes gester med blicken.
– Hela världen ser på.
En av Mariams släktingar var inlagd här. Han var sjuk och behövde vård. Nu är han död.
– En vägg rasade över honom.
Mariam för händerna mot bröstet. Rösten är hög. Hon talar om nästa gång hon eller barnen behöver vård.
– Nu är vi rädda för att komma till sjukhuset, vi och våra barn. Det räcker, Israel!
Hon vänder sig till världen. Till alla som ser på. I sina mobiler, på nyheterna, i sociala medier.
Sedan säger hon:
– Ingen kan stoppa Israel. Ingen kan stoppa dem.
Runt henne står barnen kvar.
Hjälp oss fortsätta berätta från Gaza. Swisha till 123 515 98 35 och märk bidraget VITTNESMÅL.
Några timmar tidigare, omkring kvart i ett natten mot den 12 november, skakar en explosion sjukhuset. Rök stiger över byggnaden. Glassplittret knastrar under skorna. Några av läkarna och sjuksköterskorna gråter.
Yasser Abo Tilakh sitter mellan två kvinnor som håller händerna på hans axlar. Han kniper ihop ögonen. Kroppen skakar. Han böjer sig framåt och kastar sedan huvudet bakåt.
– Min bror är död. Jag svär, han är död, ropar den unge pojken.
Brodern Jihad var 13 år och patient här. Yasser hade lagt sig för att sova hos honom.
– Jag hann inte ens resa mig. Hela taket rasade över oss. Där inne hos patienterna.
Vill du ha fler reportage som utmanar vår bild av världen? Prenumerera på Gad World för att följa oss. Du kan göra det helt gratis.
Inne på sjukhuset sprutar vatten över bråten. Sladdar och metallstänger hänger från taket. Sänggavlar lutar bland sönderslagna möbler och betong. Ett stycke vägg hänger ovanför rasmassorna.
På en bår på golvet ligger en skadad man. Ute står en brits med blod på liggytan. En räddningsarbetare håller vita, hopvikta liksäckar under armen.
Två glidbomber har slagit genom taket på femvåningshuset. En exploderar inte. Den andra tränger genom flera våningsplan och detonerar på kirurgavdelningen på andra våningen.
I vår film syns märkningen GBU-39/B på vapendelar. Tillverkaren är amerikanska Boeing. Företaget säljer bombtypen till Israel. Köpen kan finansieras med amerikanska skattemedel.
Hjälp oss fortsätta berätta från Gaza. Swisha till 123 515 98 35 och märk bidraget VITTNESMÅL.
Sultan Abo Emgisab vänder sig mot sjukhussängarna och pekar.
– Vi låg och sov. Allt var lugnt. Då kom en explosion som skakade hela sjukhuset.
Mannen han följt med hit hade ett amputerat ben och väntade på ännu en operation.
– Han kunde inte resa sig. Jag kunde inte ens få ut honom, för vägen var helt blockerad. Hissen var förstörd. Trappan var borta. Vi hade inget sätt att få ner honom.
Gad World finns tack vare läsarna. Bli prenumerant och följ vår oberoende journalistik från världen – från reportagen på plats till idéerna som hjälper oss att förstå den.
Ez Al Din Abo Sabha från civilförsvaret står i orange räddningsjacka bland ledningarna. Han berättar om döda och skadade som förts ut, däribland ett barn från en operationssal.
– När attacken skedde bröts syrgastillförseln helt till både brännskadeavdelningen och kirurgavdelningen.
Nasser betjänar omkring 1,3 miljoner människor. Nu är akuten, röntgen och operationsavdelningen utslagna.
På morgonens presskonferens håller läkaren Ahmad al-Farra upp fem fingrar på ena handen och två på den andra.
– Det här är sjunde gången. Det är sjunde gången Nassersjukhuset attackeras.
– Ingen fick någon förvarning om att Nassersjukhuset skulle attackeras.
– De talar om vapenvila.
En läkare sitter framåtlutad med underarmarna mot benen. Kirurgkollegan Rizq Abu Sha’ira har dödats.
– Det som förstörts går att ersätta. Men människoliven …
Tycker du att krigsbrott ska avslöjas – också när de begås av Sveriges allierade? Ditt stöd hjälper oss att göra det. Du kan själv välja nivån du vill bidra på.
Utanför sjukhuset ligger de döda täckta i vitt. Anhöriga och personal står i rader, flera i vita rockar. De lyfter händerna i bön. Efteråt böjer sig människor ner mot kropparna.
Nästa dag dör en 20-årig man av sina skador. Minst sju människor har nu dödats. Läkare utan gränser uppger att 52 skadades.
Israel säger sig ha angripit Hamasbefälhavaren Muhammad Abu Ismail och hävdar att attacker planerades från sjukhuset, utan att lägga fram offentliga bevis för det.
Militären har inte bekräftat att han dödats. En Hamaskälla säger till Asharq al-Awsat att han skadades. Tre andra Hamaskällor uppger att säkerhetsföreträdaren Khaled Abu Anza dödades.
Israel hänvisar till tidigare krav på att militär verksamhet skulle upphöra. Det visar inte att patienter och personal fick en förvarning om nattens attack.
Läkare utan gränser säger att ingen varning gavs.
En Hamasföreträdares närvaro upphäver inte i sig sjukhusets skydd. Kraven på proportionalitet och försiktighet gäller fortfarande, liksom vapenvilan.
Fakta
Sjukhus får inte attackeras i krig
Skydd. Sjukhus har särskild status som skyddade objekt. Det innebär att de inte får attackeras och att deras medicinska arbete inte får hindras. Fasan över att det saknades skydd för sårade soldater var själva ursprunget till Henri Dunants initiativ som ledde fram till den första Genèvekonventionen 1864.
Vård. För att sårade och sjuka – oavsett om det är vän eller fiende – ska kunna skyddas och få vård måste medicinsk personal, transporter, utrustning och vårdinrättningar respekteras och skyddas.
Emblem. Skyddsemblem som Röda korset och Röda halvmånen markerar denna skyddsstatus. Avsiktliga attacker mot personer, byggnader, utrustning eller transporter – civila eller militära – som bär skyddsemblemen i enlighet med folkrätten utgör en krigsförbrytelse. Skyddet beror inte på emblemet. Avsiktliga attacker mot sjukhus är en krigsförbrytelse så länge sjukhuset inte är ett militärt mål.
Undantag. Sjukhusets skydd upphör bara i undantagsfall. För att ett sjukhus ska förlora sin skyddsstatus krävs att det används utanför sina humanitära uppgifter för handlingar skadliga för fienden, som vapenförråd, skjutposition, militär observationspost eller skydd för stridsdugliga stridande. Skyddet upphör inte av att sårade eller sjuka stridande vårdas där, att handeldvapen som tagits från dem finns kvar, att sjukhuset har vakter eller att personalen bär lätta vapen för självförsvar.
Kontroll. Men inte heller då får man attackera ett sjukhus direkt. Först måste angriparen göra allt som är praktiskt möjligt för att kontrollera att sjukhuset faktiskt har förlorat sin skyddsstatus. Om det råder tvivel ska det förutsättas att så inte är fallet. Ett sjukhus som har förlorat sitt skydd är inte automatiskt ett lovligt mål. Det måste också uppfylla definitionen av militärt mål.
Varning. Om det ändå finns grund för att sjukhuset har förlorat sin skyddsstatus måste angriparen först ge en tydlig varning. Varningen ska ge dem som utför den skadliga handlingen möjlighet att upphöra med den. Om den upphör kvarstår sjukhusets skydd. Kravet på varning kan inte åsidosättas med hänvisning till militär nödvändighet.
Tidsfrist. Varningen ska, när det är lämpligt, ange en rimlig tidsfrist. Den ska ge sjukhuset möjlighet att bemöta anklagelserna, få den skadliga handlingen att upphöra och möjliggöra säker evakuering av patienter, vårdpersonal och andra civila som inte ansvarar för handlingen. En sådan varning får inte användas som ett svepskäl för att tvinga fram evakuering av ett helt sjukhus, särskilt inte när patienter inte kan flyttas säkert i en aktiv krigszon.
Angrepp. Om angriparen efter att ha följt alla dessa steg ändå attackerar sjukhuset får det fortfarande inte ske hur som helst. Attacken måste följa reglerna om proportionalitet och försiktighet. Proportionalitet innebär att attacken är förbjuden om de förväntade civila skadorna – döda, skadade eller skador på civila objekt – är överdrivna i förhållande till den konkreta och direkta militära fördel som väntas uppnås. Försiktighet innebär att angriparen måste vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder för att undvika skador på patienter, vårdpersonal och andra civila.
Tillämpning. Israel har inte anslutit sig till tilläggsprotokoll I. Reglerna gäller ändå som sedvanerätt, i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter.
Källa: ICRC, ICRC, ICRC, ICRC, Första Genèvekonventionen, Fjärde Genèvekonventionen, Tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna, ICRC, Romstadgan, ICRC (2025)
Den 25 augusti 2025 dödade Israel 22 människor på samma sjukhus, däribland fem journalister samt vård- och räddningspersonal. CPJ kräver att attacken utreds som ett misstänkt krigsbrott.
Gad Worlds reporter Baraa Lafi skadades då. Hennes bästa vän, journalisten Mariam Abu Dagga som arbetade för AP, dödades.
Den här natten känner Baraa igen både ljudet och lukten.
Vid fem på morgonen kommer hon hem. Hon kan inte sova. Hon gör kaffe, sitter med bilden av Mariam, pratar med henne och gråter.
Tack till alla som finansierar vår rapportering från Gaza. Kan du avvara en fika på stan? Swisha 100 kr till 123 515 98 35 och hjälp oss fortsätta berätta. Märk bidraget VITTNESMÅL.
