Shilan bläddrar i pappersluntan märkt ”huvudprotokoll 1”. Det mesta är överstruket med svart. Sekretess. Hur dog hennes syster? Varför lämnade polisen henne på golvet att dö? Och framför allt – vad var det som drev Rickard Andersson att mörda tio personer i just den här skolan? SFI-skolan, som den också kallas.
Polisens smusslande med informationen gör att hon inte kan skaka av sig känslan att dådet var rasistiskt.
Trots att Rickard Andersson begått det värsta massmordet i Sverige med skjutvapen, har hans integritet ett starkt skydd som enligt polis väger tyngre än både brottsoffrens och allmänhetens behov av information.
I stället har Shilan och hennes syskon fått förlita sig på andra källor.
– Är det inte märkligt att vi litar mer på en klocka än vi litar på polisen?
Klockan hon syftar på tillhör hennes syster Aziza. Av den har syskonen förstått att Azizas puls upphörde klockan 13.11, den 4 februari 2025.
Inte som polisen först sa till syskonen: att Aziza dog på bara någon minut.
Nej. Hennes hjärta slutade att slå 39 minuter efter att Rickard Andersson inledde sin massaker på Campus Risbergska i Örebro.
Bli prenumerant för att följa och stödja oss. Du kan bli det gratis.
I över en halvtimme låg Aziza skjuten och väntade på hjälp. Lyfte på armarna för att visa poliserna att hon levde. När de till slut släpade ut henne hade hennes hjärta redan stannat.
Ett och ett halvt år senare är Azizas syskons frågor fortfarande obesvarade.
Farfar var känd M-politiker
Rickard Andersson mördade inga vita män.
De tio som sköts ihjäl på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 var invandrare och kvinnor.
Läkarutlåtanden, information om diagnoser och mediciner, till och med vem Rickard Anderssons sista telefonsamtal var till ses av polisen i Örebro som för känsligt för att lämna ut. Även förhören med massmördarens närmaste familj är hemligstämplade.
Det är också uppgiften att Rickard Anderssons farfar var en känd moderat politiker i Örebro, information som fram till nu har varit okänt för allmänheten.
Hur svensk polis betett sig mot Azizas familj och även mördade Salims familj under de 300 första dagarna efter massakern i Örebro beskriver jag i boken Efter Skotten (Ordfront, 2026).
Boken baseras delvis på polisens officiella information från förundersökningen, det vill säga det som inte är sekretessbelagt. Men framför allt bygger arbetet på att jag var där, med de anhöriga.
Det är deras berättelse om hur det är att söka information om sina älskades sista stund i livet, men att gång på gång mötas av en stängd dörr. Ett knastertorrt mejl att ingen information kommer förrän om tre månader. Och att sedan hänvisas till en direktsänd pressträff för att till slut få veta vad som hände inne i skolan.
Polisens kontaktpersoner har i samtal med de mördades familjer tonat ned massakern så mycket att de kallar det för ett utökat självmord.
Som att Rickard Andersson först utförde tio självmord på andra och därefter avslutade med att ta sitt eget liv.
Polisens beteende har slitit upp djupa sår i Azizas familj.
Den officiella slutsatsen är att mördaren Rickard Andersson hade ett agg, från engelskans grievance som används inom forskningen, på grund av att han inte fick den egna ekonomin att gå runt.
En slutsats som inte landar väl hos Shilan.
– Agg? Att han hade ett agg mot samhället? Vi accepterar inte det. De mildrar och mildrar hela tiden skälen till attacken, säger hon.
Fakta: Forskning kopplar politisk retorik till våld
Massakern på Campus Risbergska kom nära inpå en våg av sprängningar mot bostadshus, framför allt i södra Stockholm.
Den 1 februari 2025 – fyra dagar före massakern på Campus Risbergska – sade statsminister Ulf Kristersson i en mycket uppmärksammad intervju i TV4 att våldsvågen i Sverige “handlar mycket om invandring”.
Det finns forskning om hur offentliga personers uttalanden kan leda till statistiskt säkerställda men individuellt oförutsägbara attacker. Man kan förutsätta att det kommer ske, men man vet inte när och inte heller vem som kommer att utföra dådet. Det kallas stokastisk terrorism.
I FOI-rapporten Våldsbejakande extremism och digitala miljöer från mars 2024 beskrivs stokastisk terrorism som hur “offentliga talespersoners och opinionsbildares förtal och demonisering av vissa individer eller befolkningsgrupper kan leda till ideologiskt motiverade våldshandlingar utförda av enskilda gärningsmän”.
I rapporten nämns digitala medier som en underlättande faktor. Forskningen om stokastisk terror är samtidigt omtvistad.
Före massakern gjorde Rickard Andersson sig av med sin mobiltelefon och två hårddiskar. Polisens kommenderingschef Henrik Dahlström sa på den stora pressträffen i maj förra året, när utredningen presenterades, att det saknades “ganska mycket information”.
Trots det var polisen på samma pressträff ännu tydligare med att det inte finns “kommunikation eller tecken på engagemang med koppling till ideologiska eller politiska motiv”. Ett uttalande som används som slagträ mot den som i dag påtalar brister och luckor i polisens utredningsarbete.
Och det finns en politisk koppling i familjen som polis har valt att inte gå ut med.
Skrev insändare om somalier
Uppgifterna om Rickard Anderssons farfars politiska engagemang för Moderaterna bekräftas av handlingar från både kommunen och från stadsarkivet i Örebro.
Hans politiska uppdrag för Moderaterna i Örebro kommun var från 1985 fram till 2002, det vill säga 17 år. Från 1985 var han ledamot i kommunfullmäktige och han har även varit ledamot i kommunstyrelsen.
Trygga vår journalistik: Swish 123 515 98 35
Under flera år sågs han som en mer liberal moderat, men efter att hans politiska uppdrag var avslutat, och när Sverigedemokraterna började växa i opinionen, valde den dittills flitige insändarskribenten att i en text i Nerikes allehanda den 13 februari 2013 uppmana sitt parti att ta ”en fajt mot Sverigedemokraterna”:
“Vi borde alla erkänna att det är något fel i systemet när det i snitt tar sju år för en somalier ‘att bli svensk’”, skrev han och lade till att SD är ett onödigt parti, och att möjligheten att det skulle bli vågmästare i valet 2014 borde skrämma alla.
Det är den sista insändaren jag hittat i hans namn.
År 2017 valde gärningsmannen Rickard Andersson, som fram till då hade använt sina föräldrars efternamn Simon, att byta till sin farfars efternamn – Andersson.
Azizas syster Shilan vill med anledning av de nya uppgifterna ha svar på hur samtalsklimatet var i Rickard Anderssons närhet, särskilt som han bytte till sin farfars efternamn:
— Vi har hela tiden funderat på hur han var med sin familj. Vad har de pratat om hemma? Har de pratat om att invandringen kostar pengar och så hade han själv inga pengar? Så tänker jag. Jag vet inte om det är så, men varför skulle han annars välja den här skolan och inte en annan skola han gick i?
Vill du vara mer än prenumerant? Bli founding member och få särskild insyn i Gad World.
Shilan får stöd av Hanan, som är syster till Salim som även han mördades på Campus Risbergska.
– Vi vill veta varför. Men vi får ingen information, säger hon. Det är sekretess på allt.
Båda familjerna vill att all sekretess hävs i utredningen så att de kan få svar på sina frågor.
Den 16 april i år skickade åtta av de tio mördades familjer tillsammans ett brev till statsminister Ulf Kristersson och beskrev hur dåligt de fortfarande mår, hur starkt de är i behov av information om gärningsmannen och att de vill se en utredning om de senaste årens samhällsklimat kan ha bidragit till dådet.
Statsministern skickade utan åtgärd vidare brevet till justitieminister Gunnar Strömmer, som behövde sju veckor för att formulera ett svar där han ändå inte bemöter något av familjernas önskemål.
Inte heller blir de åtta familjerna inbjudna till något möte med ministern.
Fakta: Polisen om M-kopplingen
Polismyndigheten förnekar i en kommentar till Gad World påtryckningar från regeringskansliet för att inte gå ut med uppgifterna om gärningsmannens familjekoppling till Moderaterna. Myndigheten skriver vidare att den står fast vid slutsatsen av den egna utredningen.
Ulf Kristerssons och Gunnar Strömmers pressekreterare skriver att det är Polismyndigheten som avgör vilken information som ska lämnas ut.
I stället har både statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer ställt upp på bild i Örebro där de kramar en annan av de mördades anhöriga, från en av de två familjer som inte skrivit under brevet från anhöriga.
– Det var fint att se honom igen, sade Ulf Kristersson om den anhöriga som inte är invandrare till Nerikes Allehanda när statsministern var ute på valturné med buss i Örebro i augusti i år.
Kvar står de åtta familjerna med invandrarbakgrund och får än en gång se statsministern osynliggöra dem.
Forskning om samtal hemma
Vad Rickard Andersson pratat om med sin familj är i nuläget omöjligt att veta för en utomstående. Men det är inte bara för anhöriga som informationen är viktig. Forskning visar att samtal hemma kan bidra till ett vägval in i extremismen.
Azizas syster Shilan undrar varför Rickard Anderssons föräldrar inte går med på att familjerna till de mördade ska få den information om gärningsmannen som de behöver för att kunna gå vidare och börja bearbeta sin sorg.
– Var kommer hans hat ifrån? En av de döda hade skjutits med tio skott. Det är väldigt hatiskt att skjuta någon med tio skott, säger hon.
Det man vet är att Rickard Andersson kort före attacken, från den bärbara dator som återfanns hemma hos honom, besökte nyhetssidan Nya Dagbladet på nätet. Sidan drivs av en man som tidigare hade en ledande roll i det högerextremistiska och numera nedlagda Nationaldemokraterna som förespråkade ett etniskt homogent Sverige.
Enligt Expo har sidan även spridit en kampanj om ”det stora folkutbytet” och har i tidigare journalistiska granskningar i DN kopplats ihop med ryska affärsmän. Nya Dagbladet var under pandemin en av de alternativmedier som marknadsförde demonstrationer mot covidrestriktionerna, som lockade personer ur den högerextrema miljön.
Christer Mattsson är föreståndare på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och forskar på radikaliseringsprocesser i den högerextrema miljön. Han har framför allt använt sig av intervjuer med nazister i sin forskning.
– Vi kan nästan alltid förklara varför en individ gjort som han gjort, när man lägger hela pusslet. Men, man kan inte på förhand förutspå vilken individ det kommer bli som gör det, säger Mattsson, som av forskningsetiska skäl inte uttalar sig om specifika individer.
I sin forskning har han sett att de diskussioner man växer upp med är något som påverkar. Den som växer upp med och nära extrema åsikter har en högre risk att själv få extrema åsikter, förklarar han. Det kallas för den sociala sårbarheten.
Bli prenumerant för att följa och stödja oss. Du kan bli det gratis.
– Det sociala är familj, närmiljö och den plats man bor på. Värderingar, språk, normer och beteenden. Om man inte lär sig att tala demokratiska hemma så kommer man lära sig att tala ett annat språk, som att tala rasistiska eller auktoritäriska, säger Mattsson.
Utöver den sociala sårbarheten finns ytterligare tre: den biologiska, den psykologiska och den kulturella. Tillsammans kan dessa fyra sårbarheter i olika kombinationer påverka en individs sannolikhet att närma sig extremismen och även att begå allvarliga våldsdåd.
Den biologiska sårbarheten är de förutsättningar vi som människor föds med, som diagnoser. Det som dominerar hos nästan alla Christer Mattsson intervjuat är det svartvita tänkandet som kan uppstå av en biologisk sårbarhet, till exempel om en gärningsman befinner sig inom autismspektrumet, vilket som enskild faktor inte förstärker risken att begå extremistiska våldsdåd.
Rickard Andersson gick i vad som i hans ungdom kallades för en aspergerklass, i dag kallas diagnosen kort och gott autism. I min bok Efter Skotten har jag i stället med uppgifter att det i tonåren ska ha handlat om depression, aggressioner och vanföreställningar, uppgifter som polisen har valt att inte gå ut med.
Den psykologiska sårbarheten kan förstärka den biologiska.
– Det psykologiska är vad en person exponeras för i form av vanvård. Om man föds med naturlig blyghet som personlighetsdrag och aldrig uppmuntras att överkomma det, utan alltid får stå i bakgrunden, då förstärks det biologiska av det psykologiska, förklarar Christer Mattsson.
Trygga vår journalistik: Swish 123 515 98 35
Den kulturella sårbarheten kan handla om att ingå i en grupp som står i kontrast till samhället i övrigt, och här nämner Christer Mattsson hederskultur som exempel.
Men två förövare har sällan, eller aldrig, samma kombination av sårbarheter och därför går det inte med hjälp av forskningen som den ser ut i dag att förutspå vem som kommer bli en person som attackerar elever i en skola, och vem som – trots samma sårbarheter – väljer att inte göra det.
Frida Sundkvist är en av Sveriges mest erfarna grävande journalister och har skrivit för flera stora grävredaktioner som SvD Näringsliv, Aftonbladet och Expressen.
Hon är författare till reportageboken Efter Skotten: Sanningen om Sveriges värsta masskjutning (2026) om skoldådet på Campus Risbergska.
Med tanke på Tidöregeringens och sd:s hets mot invandrare och de högerextrema våldsattackerna i landet - är det inte snart dags att man börjar diskutera begreppet "stokastisk terrorism"?
Från AI:
"Stokastisk terrorism är när upprepad fientlig retorik i offentlig media ökar den statistiska risken för våld från okända individer, utan direkta order eller samordning."