När mediernas jakt på syndabockar blir viktigare än sanningen
Stina Wollter kallades "tjej-Hitler" och blev av med sitt program efter inlägg om Israel. När toppolitikern kallade judar "odjur" blev reaktionen en annan. Hur medier spred skam i stället för sanning.
I november 2023 publicerade konstnären och programledaren Stina Wollter en kritisk text om mediernas Gazarapportering i sina Instagramhändelser. Hon menade att svenska medier inte rapporterade symmetriskt om Israel och Palestina och gjorde en rad påståenden om Israel. Därefter följde ett av det senaste decenniets mest intensiva svenska mediedrev mot en enskild person, med artiklar i såväl stora som små tidningar.
Hon kallades “tjej-Hitler” på Svenska Dagbladets ledarsida och porträtterades som en antisemit och spridare av grovt judehat på Dagens Nyheters ledarsida. Svenska Dagbladets utspel fälldes senare i Mediernas etiknämnd, som bedömde att Wollter utsattes “för en oförsvarlig publicitetsskada”.
I de flesta av publiceringarna fick läsaren inte se den Instagramhändelse som drevet utgick ifrån. Wollter kritiserades dessutom för påståenden som hon aldrig hade uttryckt. En skribent hävdade att hon skulle ha skrivit att den 7 oktober 2023 aldrig hade ägt rum. En annan anklagade henne för att säga att det i själva verket var Israel som dödade ungdomarna den 7 oktober.
Det skrev inte Wollter.
I stället för att redovisa Wollters text började påståenden vandra mellan skribenter och redaktioner likt en urspårad visklek. Samtidigt skedde det omvända: sådant som hon hade skrivit och som gick att belägga, beskrevs som lögner och konspirationsteorier.
Medieforskaren Mia-Marie Hammarlin har i boken I stormens öga (2015) förklarat mekanismerna bakom mediedrev och begreppet ”nyhetssägen” – en hybrid mellan nyhet och sägen. Begreppet innebär att uppgifter förs vidare mellan skribenter och redaktioner utan att ursprung och sanningshalt kontrolleras. I praktiken är det en form av ryktesspridning. Risken för att en nyhetssägen får fäste ökar när den först har getts auktoritet genom publicering i en rikstäckande morgontidning.
“Mer dramatiskt formulerat skulle man kunna säga att journalistiken understundom upphör att använda de källkritiska verktygen och i stället materialiserar dem”, skriver Hammarlin.
Nästan två år efter Wollters Instagramhändelse, i september 2025, samlades en grupp judar för en tyst manifestation på Nybrogatan i Stockholm. Polisen beskrev sammankomsten som lugn. Vid platsen ligger det judiska kulturhuset Bajit och judiska Hillelskolan. Manifestationen hölls utanför skoltid, mellan 17.30 och 19.30, och riktades mot att en tidigare soldat i den israeliska armén, IDF, föreläste på Bajit.
Demonstranterna höll upp skyltar med budskapen “Alla barn är lika värda” och “IDF soldiers = war criminals” (krigsförbrytare).
