Byn i Frankrike som försvann: ”Vi såg vårt hem brinna upp”
Extrembränder ödelägger Sydeuropa. Bortom turisternas inställda flyg tvingas hundratusentals människor fly på grund av klimatkrisen. Manon, 33, hann inte evakueras när elden tog hennes by i Frankrike.
Manon Beauchamp-Tardieu, 33 år, bodde fram till nyligen i den lilla byn Correns vid den franska rivieran. Bodde, för byn finns inte längre då den till stor del har brunnit upp. När hon vaknade den 31 juli var det inte till den vanliga blå himlen utan till en oroväckande grå och rökig horisont.
En skogsbrand hade några dagar tidigare startat i närheten och trots släckningsförsök gjorde vinden att den spred sig snabbt. Framåt lunch hade himlen fått en glödande orange nyans och det började bli svårt att andas. Branden spred sig så snabbt att invånarna i den lilla byn inte hann evakueras innan elden började sluka hus efter hus.
– Vi levde i komplett skräck. Vi såg vårt hem brinna upp framför ögonen på oss och såg skogen gå upp i lågor. Vår by försvann bakom en vägg av tjock rök. Det kändes som att vi levde i en apokalyps. Det är en känsla ingen av oss kommer att glömma, säger Manon Beauchamp-Tardieu.
De boende i byn tvingades gömma sig på olika platser i staden eftersom vägarna till och från brann och gjorde evakuering omöjlig. Det krävdes 1 200 brandmän för att få stopp på elden och få ut de boende.
– Många familjer kom ifrån varandra under evakueringen och eftersom mobilnätet låg nere gick det inte att kontakta varandra. Vi visste inte var våra nära och kära var eller ens om de var i säkerhet. Osäkerheten var det absolut svåraste, säger hon.
Våt vår och värmeböljor bäddar för bränder
Två saker har dominerat nyhetsflödet i sommar: värmeböljorna i Europa och bränderna i Europa. Sedan början av juni har skogsbränder ödelagt stora områden av södra Europa.
Dödsfall har inträffat och 350 000 människor har evakuerats. Frankrike och Spanien rapporterar rekord i antal bränder och då är vi bara en liten del in i augusti, den normalt varmaste månaden.
Att bränderna slår rekord just i år beror på en så kallad ”klimatwhiplash”. Mycket regn under vintern och våren har gjort att växtligheten har frodats med massor med spröda träd, buskar och annan vegetation som följd. Men när den första värmeböljan drabbade delar av Europa i maj slutade det att regna och sedan dess har värmeböljorna avlöst varandra.
Tack för att du läser. Glöm inte att prenumerera för att följa och stödja oss. Du kan göra det helt gratis.
Höga temperaturer har gjort att vatten har avdunstat från floder, sjöar, jord och växtlighet, vilket har skapat en perfekt grogrund för skogsbränder. När bränderna väl har uppstått har de torra träden, buskarna och växterna inte en chans utan blir eldmat. Detta har lett till något som forskarna kallar ”eldvågor”, det vill säga snabbt framdragande bränder.
En brand som matas med stora mängder energi växer sig snabbt stor och får den riktigt med fart kan det skapas så kallade pyrocumulonimbus – eldmoln. Molnet, som kan bilda en rökpelare som når tio kilometer upp i luften, skapar sitt eget oväder, framförallt stormvindar och blixtar.
Medan vindarna kastar glöd långt framför eldfronten kan blixtarna antända nya områden och plötsligt blir det omöjligt för brandmännen att förutsäga var elden kommer att ta sig härnäst.
Fram till nyligen var pyrocumulonimbus ytterst ovanliga i Europa. Enstaka har observerats i Portugal, men främst förekommer de i USA och Australien. I slutet av juli formades dock ett eldmoln i sydvästra Frankrike – det första som någonsin observerats i landet, men högst troligt inte det sista.
Men det är inte om eldmoln och klimatwhiplash som den svenska nyhetsrapporteringen handlar om. Snarare handlar den om hur svenska turister blir strandsatta på tidigare paradisiska resmål, alternativt inte kommer iväg till tidigare paradisiska, nu helvetiska, resmål. Det handlar om turister som evakueras, köer på flygplatser och hur man ska gå till väga för att få pengarna tillbaka för den av elden förstörda semestern.
Apatisk uppgivenhet
Sällan hörs de som drabbas hårdast, nämligen lokalbefolkningen. Servitrisen, bartendern, guiden, badvakten och taxichauffören på resmålet som turisten bekvämt kan lämna när det börjar brinna har inte längre något hem eller jobb att gå till.
Men när katastrofer blir ett återkommande inslag förändras också människors sätt att hantera dem. Det som för utomstående framstår som en akut kris blir för lokalbefolkningen en dov stress och apatisk uppgivenhet.
Den grekiske journalisten Simon Kranz menar att trots att det härjar flertalet skogsbränder i Grekland, bland annat en som närmar sig Aten med rasande fart, har landets befolkning slutat reagera på tragedierna.
– Många undviker att se på nyheterna eftersom det är för sorgligt att se vår vackra natur förvandlas till aska. Det finns två sätt: antingen tar man del av nyheterna och blir ledsen eller så undviker man dem och håller nerverna i schack. Det är som med krig, man vänjer sig till slut, säger han.
Simon Kranz delade fram till nyligen gemene mans attityd och menade att han var pragmatiskt inställd till bränderna. Men så hamnade han mitt i stormens öga. För några dagar sedan åkte han till regionen Attika väster om Aten för att rapportera om en skogsbrand – och hamnade mitt i den.
– Himlen var blodröd och askan föll som snö. Det var rök överallt och det såg ut som en orange-gul-brun åskstorm. Vägarna till byarna var stängda, men lastbilar fullastade med vatten körde rakt mot branden för att hjälpa till i släckningsarbetet. Det är väldigt sorgligt att se. Så många vilda djur och husdjur dör varje år i katastroferna. Människor förlorar sina hem, brandmän dör.
Fakta: Hetta bidrar till depression
Sjukdomar. Vid långvarig eller extrem hetta ökar risken för uttorkning, värmeutmattning och värmeslag. Hjärtat och njurarna belastas hårdare, och redan existerande hjärt-, lung- och njursjukdomar kan förvärras.
Riskgrupper. Äldre, barn, gravida, personer som arbetar utomhus och människor med kroniska sjukdomar löper större fysisk risk.
Ångest. Hetta kan försämra sömn, kognitiv förmåga och öka psykisk stress. WHO konstaterar att extrem hetta och andra klimatrelaterade extremväder kan bidra till ångest, depression, posttraumatisk stress och ett ökat behov av psykiatrisk vård.
Självmord. Studier har funnit samband mellan återkommande exponering för värmeböljor och svårare depressiva symtom, bland annat hos äldre. Forskningen visar också samband mellan höga temperaturer och ökad suicidrisk.
Sorg. Förlust av hem, arbete, natur och social trygghet kan leda till sorg, ångest, depression och posttraumatisk stress långt efter att själva värmeböljan eller branden är över.
Människan både direkt och indirekt ansvarig
Att det uppstår skogsbränder är inget nytt. Eld är en konsekvens av torrt och varmt väder och länge förlitade sig människan på återkommande bränder för att kunna bruka jorden. Men sommarens bränder i Europa är något annat.
Klimatforskare världen över är eniga i att klimatförändringen och den globala uppvärmningen, orsakad av förbränning av fossila bränslen, ligger bakom brändernas katastrofala omfattning.
Det har väckt frågan om att människans konsumtion framstår som omättlig. Den bränner upp jordens resurser, gör världen varmare och mer lättantändligt. Miljö- och klimatorganisationer har i decennier försökt lyfta frågan om konsumentansvar. Det är samma resande som tar oss till de brända länderna som bidrar till att de brinner upp.
Du har väl prenumererat? Du kan göra det helt gratis.
Det är dock inte klimatkatastrofen i sig som startar bränderna. Enligt EU:s brandövervakningsorgan ligger människor bakom 90 procent av skogsbränderna, antingen direkt genom att helt enkelt sätta fyr på skogen, eller indirekt genom att exempelvis glömma att släcka grillen eller kasta en fimp i en torr buske. Men huruvida branden utvecklas till en katastrof beror på både våra utsläpp och vad vi har gjort med naturen.
Detta är extremt tydligt utanför Bordeaux där 220 000 människor har tvingats fly efter att en skogsbrand lagt 42 000 hektar i aska. Åtminstone beskrivs det som en skogsbrand, men Europas största industriella tallplantering är ingen skog, det är en monokultur – och en katastrof i vardande. En gnista i en fuktig och artrik lövskog slocknar, men i en uttorkad tallplantage bildas en eldstorm. Den svenska skogen vilar på samma princip av monokulturer.
Katastrofens omfattning formas också i allra högsta grad av politiska beslut. Samtidigt som bränderna rasar har energikrisen vid Hormuzsundet fått flera EU-regeringar att subventionera fossilanvändning. I Sverige har regeringen avsatt en halv miljard kronor till flyget och ytterligare miljarder till sänkt skatt på bensin och diesel. Ännu en gång fattas beslut som går emot behovet av att snabbt minska utsläppen.
Samhället lägger allt större resurser på att hantera konsekvenserna av ett varmare klimat – brandflyg, evakueringar, återuppbyggnad – samtidigt som politiken fortsätter att skydda det som driver uppvärmningen. Vi betalar alltså både för att hålla fossilkonsumtionen billig och för att hantera följderna av den – samtidigt som de drabbade ändå tvingas fly.
Fakta: 216 miljoner kan fördrivas
Fördrivning. 13,6 miljoner människor levde på flykt inom sina egna länder efter katastrofer vid slutet av 2025, enligt IDMC. Översvämningar, stormar, bränder och andra väderkatastrofer står för en stor del av fördrivningen.
Torka. Världsbanken beräknar att upp till 216 miljoner människor kan bli interna klimatmigranter globalt till 2050, bland annat till följd av vattenbrist, minskade skördar och stigande hav. Redan omkring 2030 kommer denna utveckling att bli tydlig.
Europa. Mellan 2008 och 2024 registrerades i EU över 491 000 fördrivningar på grund av skogsbränder, 341 000 på grund av översvämningar och 181 000 efter stormar – sammanlagt drygt en miljon.
Prognos. Grekland, Spanien och Frankrike har haft flest sådana fördrivningar. Europas klimatprognoser pekar tydligt mot ökande fördrivningsrisk.
Familjens historia brann upp
Utvecklingen visar att det som händer i södra Europa inte längre är enstaka extrema somrar. Det är en ny verklighet. När bränderna rasar och temperaturer på upp mot 40 grader är det nya normala blir marken inte bara lättantändlig, den blir omöjlig att leva på.
Byar som brinner ner år efter år, grundvatten som sinar, floder som torkar ut och hetta som gör det livsfarligt att vistas ute ställer lokalbefolkningen inför ett val: att bygga upp eller flytta.
FN uppskattar att miljontals människor kommer att tvingas lämna sina hem till följd av klimatrelaterade katastrofer, bland annat skogsbränder. Tidigare turistparadis och idylliska bostadsorter kommer gradvis att överges när riskerna blir för stora.
Den här journalistiken kostar. Säkra den med valfritt belopp genom Swish: 123 515 98 35
För Manon Beauchamp-Tardieu handlar det inte om framtidsscenarion utan om en ny verklighet. Efter cirka tio dagar lyckades brandmännen, tillsammans med sex helikoptrar och tre flygplan, släcka skogsbranden.
Risken att elden blossar upp igen är dock stor och de boende kan inte räkna med att få återvända inom den närmaste tiden. Inte för att Manon Beauchamp-Tardieu har något att återvända till.
– Mina farföräldrar byggde huset från grunden. Det var där min pappa växte upp och en plats jag och min bror tillbringade en stor del av vår barndom på. Så många lyckliga minnen skapades där. Att se en plats fylld med så mycket kärlek och historia brinna upp gjorde mig förkrossad och livrädd.
Izabella Rosengren är vetenskapsjournalist och utbildad biolog som återkommande frilansat för brittiska BBC. Hon har bevakat klimat- och miljöfrågan i decennier och skrivit böckerna Hetta – om människan i en varmare värld (2022) och 52 Hz: Världens ensammaste val (2025).
Barn av vår tid – en tid att dö
Flugor, kråkor och hyenor suger och sliter lystet i getter, kor och kameler som inte orkat längre, och i människobarn, som desperata mammor grävt ner med sina bara händer, men inte klarat av att täcka över ordentligt. Högarna som de svept ihop virvlar iväg mellan deras fingrar, sväljs av den torra savannen. Inte en…
Vi är glada att ha vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren som skribent. En livsviktig text om vår framtid i Europa. Vad tänkte du när du läste den?
Verkligen en mycket intressant och lärorik text om vad som sker på olika plan vid dessa hemska bränder