Till Jacob: Borde du och det svenska landslaget ha bojkottat årets VM?
När Infantino gav Trump ett fredspris fick Hedvig Lindahl nog och uppmanade till bojkott. Nu skriver hon ett öppet brev till målvakten Jacob Widell Zetterström om att spela i ett smutsigt VM.

Jacob, du gjorde dina första minuter i VM i år. Innerligt grattis. Känslan av att ta på sig målvaktshandskarna i USA är mäktig. Jag vet, för mitt första VM var också i USA – för 23 år sedan, då jag var tredjemålvakt. Vi tog oss hela vägen till final och jag minns den resan med glädje och värme.
När vi eskorterades i svenskt luftrum och möttes av det enorma jublet i Kungsträdgården fanns inga tankar på att vi just hade bidragit till att avleda uppmärksamheten från Irakkriget.
Att få förtroendet att representera sitt land är det mäktigaste som finns. Det är barndomsdrömmar som går i uppfyllelse.

Du och jag vet att man inte bara hamnar i en VM-trupp genom en plötslig möjlighet. Det kräver disciplin, hårt jobb sedan barnsben och förmågan att alltid kämpa vidare. Det handlar om flyt, tajming, en bra coach och en öppning i den internationella konkurrensen.
Det innebär uppoffringar, förlorade relationer och uppbrott. När du precis har hittat vänner är det dags att byta lag, stad eller rentav land. Det är glädje, sorg och alla känslor däremellan.
Om åtta år, när VM för herrar spelas i Saudiarabien, kanske du står mellan stolparna igen. Jag skriver det här för att jag tror att du delar en frustration med mig. En känsla som egentligen borde vara frånvarande när stadions strålkastarljus riktas mot en.

VM under Irakinvasionen
Inför VM 2003, när jag var med landslaget i USA, rasade protester mot George W. Bushs beslut att invadera Irak. Då var jag inte medveten om det som skedde. Jag var helt fokuserad på mitt och märkte det inte ens. Framtiden låg framför mig.
I dag förstår jag att kriget var startskottet på en serie händelser i Mellanöstern som aldrig verkar få ett slut. Lidandet bara fortsätter.
Efter det hårt kritiserade VM i Qatar, där arenabyggena kostade fler än 6 500 migrantarbetare livet, trodde supportrar att debatten skulle vara mildare när USA, Kanada och Mexiko skulle hålla i taktpinnen vid årets mästerskap. Kanske var det en naiv tanke.
Även om kritiken inte varit lika utbredd som för fyra år sedan, är det omöjligt för många att ignorera att USA under Donald Trump är en fruktansvärd krigsmakt. Det amerikanska vanstyret av årets VM har också fått konsekvenser för sporten.
Tack för att du läser. Glöm inte att prenumerera för att följa och stödja oss. Du kan göra det gratis.

Ansökan om att stå värd för VM lämnades in under Trumps första mandatperiod. Det var nog få som trodde att han skulle komma tillbaka till makten. Men det gjorde han och det har satt sin prägel på årets upplaga.
Afrikas främsta domare, somaliern Omar Artan som skulle ha dömt flera matcher, stoppades vid gränsen och Fifa verkade bara acceptera det – trots att de har lovat att mästerskap inte får arrangeras i länder som inte släpper in alla deltagare. Det iranska landslaget har knappt fått vistas i USA.
Arenorna har delvis byggts av papperslösa. Donald Trump har satt press på Fifa att upphäva domslut. Allt det här hotar kärnan i fotbollen: att tävla under lika förutsättningar och grunder.
Det går också att stödja vårt arbete med engångsbelopp genom Swish: 123 515 98 35

Trump har dominerat arrangemanget till den grad att mästerskapet för all framtid kommer att bli ihågkommet som “Trumps VM”. För honom är det en vinst. För andra symboliserar hans namn krigsbrott.
Jag vet att turneringen har använts för att rikta blicken bort från USA:s agerande, från krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter. För mig är det mest upprörande att USA finansierar, beväpnar och politiskt skyddar ett folkmord i Gaza.
Men vi kan också lägga till nedmonteringen av demokratin i USA, med en jakt på invandrare av gränspolisen ICE som inte sällan slutar i mordiskt övervåld. Hur kvinnors rättigheter trycks tillbaka. För att inte tala om brotten mot internationell rätt under interventionen mot Venezuela, hoten mot Grönland och hur administrationen försöker splittra Europa.
Fakta: Kritik från Amnesty
Amnesty manade under våren 2026 till folket för att sätta press på Fifa och årets värdländer. Det här var deras uttalande:
“Bara under 2025 deporterade Trump-administrationen över 500 000 människor – mer än sex gånger så många som kommer att se VM-finalen på plats – och migrationspoliser/agenter har dödat migranter, demonstranter och observatörer.
I Mexiko utsätter mobiliseringen av militären fredliga demonstranter för fara. I Kanada drivs hemlösa människor ännu längre ut i marginalen. I alla tre länderna utsätts hbtqi+-supportrar för diskriminering, våld och trakasserier.”

Alla dessa frågor sopas under mattan när Donald Trump skakar hand med Fifas president Gianni Infantino. De står leende tillsammans medan världen skälver. De verkar till och med stolta över att missbruka sin makt.
Fifa hade kunnat vara en symbol för att göra något gott. I stället belönades Trump med ett uppdiktat fredspris av Infantino. Två envåldshärskare som skrattade rättvisan i vitögat.
Det var då min gräns passerades.

Fifa hade kunnat stå upp för sina egna stadgar och haft samma måttstock. De hade kunnat vara transparenta kring beslut och transaktioner. Det är trots allt en ideell organisation med uppdrag att främja fotboll för alla.
När Fifa frågade om jag ville vara med i en marknadsföringskampanj för dam-VM i Brasilien 2027 tackade jag nej. Jag tog också steget längre och uppmanade det svenska fotbollsförbundet att bojkotta framtida mästerskap arrangerade av Fifa, så länge ledningen missrepresenterar fotbollsfamiljen genom att frångå sina stadgar.

Sportwashing av smutsiga ledare
Då kommer vi till frågan: Borde du Jacob, tillsammans med det svenska herrlandslaget ha bojkottat årets turnering?
Det är en svår fråga, som jag kanske borde ha fått i samband med att USA invaderade Irak 2003. Det hette då att de förde ett så kallat “krig mot terrorn”. Jag var 20 år gammal. Allt låg framför mig. Jag var i USA och upplevde hur mitt Sverige tog VM-silver.
Jag är inte säker på svaret. Jag leker med tanken att jag skulle ställas inför ett liknande beslut i dag. Nu, mycket mer påläst och mindre aktiv, är det förstås lätt för mig att ta strid i den offentliga debatten.
Det är svårare för er som är unga och aktiva. Ni borde inte tvingas stå till svars för vad olika länders politiker gör. Ni representerar de bästa fotbollsspelarna i Sverige och har inte bett om att vara brickor i politiska spel.
Men ni befinner er i det spelet.

Jacob, tänk dig att du tar emot en VM-buckla. Att du just nått den dröm vi fotbollsspelare delar: att bli bäst i världen. Mitt i jublet möter du Donald Trump. Han vill ta en bild med dig med sitt påklistrade leende. Han som tillsammans med sin vän Infantino korrumperat domslut under VM. Han som tidigare i år möjliggjorde bombningen av skolan i Iran där 165 barn och 14 lärare dödades.
Om någon sökt facit för hur sportswashing går till, finns det vid detta VM. Regeringschefer har lärt sig att Fifa vill bidra till det. De gjorde det redan vid VM i Italien 1934, i Argentina 1978, i Ryssland 2018 och i Qatar 2022. Det värsta är att det kommer fortsätta vid VM i Saudiarabien 2034.
Ska du tvingas avstå din VM-upplevelse i protest? Ska du, som manlig spelare med en potentiellt större publik än en kvinnlig, ta ett större ansvar? Om du spelar i en VM-final i Saudiarabien och kronprinsen vill synas med dig – vad gör du då? Kommer du att använda din plattform mer än vad jag gjorde när jag var aktiv?

Det finns goda exempel. När den egyptiske förbundskaptenen Hossam Hassan deltog vid en presskonferens inför matchen mot Argentina – kanske den största i Egyptens historia – använde han tiden till att tala om Gaza. Han hade dagar tidigare firat vinsten över Australien genom att visa en palestinsk flagga.
Den typen av handlingar är dessvärre sällsynta, men de är möjliga för den som är modig.
Jag har pratat med dig, Jacob, och jag tror att du vill leda med mod.

Mardrömmen att hjälpa krigsförbrytare
Att stå vid en prisceremoni med en auktoritär ledare som vill vara del av showen hade varit min mardröm. Glädjen borde vara övermäktig, men insikten att barndomsdrömmen befläckas av krigsförbrytares närvaro – och att vi tvättar bilden av dem – är en tanke som vuxit fram under min karriär.
Jag spelade 189 A-landskamper och var stolt vid varenda en. De fem VM jag har gjort har inneburit att jag och Caroline Seger är de enda två svenskarna som spelat 20 landskamper under ett världsmästerskap.
Jag har varit svensk fotboll trogen och kommer fortsätta vara det. Men fotbollsvärlden har blivit så pass smutsig att jag tvingats ställa sporten mot moraliska funderingar.
Jacob, det här är stora frågor och jag menar inte att svärta ner din personliga resa. Jag vet att du har huvudet på skaft. Du har förmågan, du har kunnandet och du har åldern. Mitt mål med den här texten är att så ett frö, så att du vågar se dig som en företrädare för den positiva kraft som fotbollen bär på.

För många svenska barn och unga var årets världsmästerskap den första VM-sommaren som förenade dem i blågult. Det skapar gemenskap i samhället och minnen för livet. När fotbollen är som bäst gör den motsatsen till det som krig gör – den enar människor.
Förhoppningsvis läser du detta. Vill du, så tar du det till dig och går din egen väg härifrån. Jag tror att du kommer att gå den väg som känns bra.
Jag hoppas att du slår mitt VM-rekord som den svenska målvakt som spelat flest VM-matcher. Och när du gör det i tveksamma värdländer hoppas jag att du vågar vara en av de ledare som fotbollen och världen så desperat behöver.
Hedvig Lindahl är den fotbollsmålvakt som spelat flest landskamper för Sverige: 189 stycken A-landskamper. Hon har representerat Sverige vid fem OS, fem EM och fem VM. På meritlistan finns två OS-silver, två VM-brons och ett silver i det omskrivna VM 2003.
Lindahl har tio gånger utsetts till Sveriges bästa dammålvakt, två gånger till Sveriges bästa damspelare och en gång till världens bästa damfotbollsmålvakt.
I dag arbetar hon med att utbilda fotbollsspelare som huvudtränare i Håbo FF:s damer och som målvaktstränare på gymnasiet.
Utöver det figurerar hon då och då i tv, driver ett eget bolag, jobbar med missbruksvård på SIS samt engagerar sig för ungdomar i Håbo Kommun.
Det här är Hedvig Lindahls debut i Gad World. Hon kommer att bidra regelbundet med texter.








Vad tänker du när du har läst texten? Diskutera den gärna här! Själv har jag en enorm respekt för Hedvig Lindahls mod. Att våga avstå och uttala sig offentligt när det känns moraliskt fel är stort.
Så viktig och tröstande text! Viktig för att jag tror att binär många som kollat på VM samtidigt som tankar om vad det bidrar till snurrat i huvudet. Tröstande att se att någon utvecklar sitt perspektiv, ser på tidigare val och vågar vara kritisk och reflekterande på riktigt kring de. Tack!