Adama Bah var 13 år den 11 september 2001. När hon kort därefter flög hem till New York i niqab blev människor rädda och pekade på henne. Tillsammans med sina klasskamrater utsattes hon för extra säkerhetskontroller. Hon hade aldrig tidigare upplevt rasism.
När Bah var 16 år greps hon av federala myndigheter efter att felaktigt ha kopplats till misstankar om terrorism. Hon förhördes, togs till ett ungdomshäkte, kroppsvisiterades och satt frihetsberövad i sex och en halv vecka.
Hon åtalades aldrig för något terrorrelaterat. Efter frigivningen bar hon elektronisk fotboja i tre år och tvingades lämna skolan för att försörja familjen.
Det här berättade Adama Bah 2011 i en essä i The Guardian, After 9/11: You no longer have rights. I dag är hon människorättsaktivist.
Rekordmånga muslimska politiker
Nu är det 25 år sedan terrordåden den 11 september. Med dem inleddes det så kallade amerikanska kriget mot terrorn, men också en lång rad händelser som gödde misstron mot USA:s muslimska befolkning. Adama Bahs historia är en del av den antimuslimska verklighet som växte fram.
Men de senaste åren har det skett en motreaktion. Progressiva väljare vänder sig mot en konservativ politik och mot ett samhälle präglat av ett vi och dem.
Tydligast symboliseras utvecklingen av New Yorks borgmästare Zohran Mamdani. Han valdes 2025 till stadens första muslimska borgmästare. Att det skedde just i New York är symboliskt – staden där de kapade planen flögs in i World Trade Centers tvillingtorn.
Tack för att du läser. Glöm inte att prenumerera för att följa och stödja oss. Du kan göra det helt gratis.
I augusti i år vann Abdul El-Sayed Demokraternas primärval i Michigan. På sociala medier syns han ofta tillsammans med sin fru Sarah Jukaku, som bär hijab. El-Sayed har goda möjligheter att bli USA:s första muslimska senator.
Efter kongressvalet i november kan antalet muslimer i representanthuset stiga till så många som sju. Enligt Council on American-Islamic Relations, CAIR, har USA nu rekordmånga folkvalda muslimska politiker: 255 i 26 delstater. Bland dem finns fyra kongressledamöter, elva borgmästare och 46 ledamöter i delstatsparlament.
Det sker trots att islamofobin ökade kraftigt i USA förra året, med 8 683 rapporterade fall av diskriminering, den högsta siffran sedan CAIR började följa utvecklingen 1996. Ökningen har varit särskilt tydlig i delstater som Florida, Minnesota och Texas.
Bo French, republikansk kandidat till ett delstatligt ämbete i Texas, skrev i sociala medier i somras: “Jag vet att jag inte kommer att få ro förrän varenda muslim är borta.”
Men den inställningen är inte begränsad till delstatsnivå. Nancy Mace, republikansk ledamot av kongressen, har beskrivit “varenda muslim som innehar ett offentligt ämbete i USA” som “ett hot mot både den nationella säkerheten och vår republik”.
Trumps islamofobiska retorik
Ökningen av den antimuslimska diskrimineringen – och dess rena hätskhet – kan till stor del tillskrivas Donald Trumps politik och retorik. Hans kampanj för att utvisa alla papperslösa invånare i USA har släppt lös främlingsfientlighet på alla samhällsnivåer.
När presidentadministrationen har riktat in sig på somalier, sudaneser och afghaner har den tagit sig antimuslimska uttryck. Trump har exempelvis sagt att Somalia “stinker” och att Ilhan Omar, en somalisk-amerikansk kongressledamot från Minnesota, är “skräp”.
Kriget mot Iran har också bidragit till ökad islamofobi. Samtidigt har Trumpadministrationen nära relationer med flera länder där en majoritet av befolkningen är muslimsk, bland annat Turkiet, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Trots det har den ofta beskrivit kriget i kristet nationalistiska termer.
Tack vare ditt stöd växer Gad World. Om du vill säkra vårt arbete och bli mer delaktig – bli founding member och var med bakom kulisserna.
Center for the Study of Organized Hate har rapporterat om en kraftig ökning av islamofobiskt innehåll i sociala medier i samband med att striderna bröt ut.
Den katolske påven Leo XIV har kritiserat Trumpadministrationen för Irankriget och den retorik som omgärdar det. I ett uppmärksammat tal på palmsöndagen i år citerade han Bibeln och sade att de amerikanska ledarna har “händerna fulla av blod”.
Särskilt riktade han sig mot den amerikanska krigsministern Pete Hegseth, som återkommande målat upp konflikten som en existentiell kamp mellan väst och muslimska “religiösa fanatiker” och uppmanat de amerikanska soldaterna att förlita sig på Gud.
Representanthusets talman Mike Johnson sade med hänvisning till Iran: “Vi är den store Satan i deras föreställningsvärld och deras vilseledda religion.” Enligt Johnson vill Iran utplåna USA eftersom landet står för en kristen tro.
Motreaktioner mot Trumps mobbning
Genom sin egen kränkande retorik har Trump uppmuntrat mer öppna uttryck för intolerans. Under det senaste stora utbrottet av islamofobi i USA, efter attackerna den 11 september, försökte president George W. Bush lugna situationen genom att besöka en moské och i huvudsak undvika uttalanden som demoniserade hela kulturer.
Trump finner däremot nöje i just den sortens mobbning.
Säkra vår journalistik med valfritt belopp: Swish 123 515 98 35
Trumps politik har också väckt motreaktioner. De grupper som hans administration har riktat in sig på har mobiliserat sig politiskt. Det gäller även muslimska amerikaner.
I Minneapolis har till exempel muslimska religiösa ledare organiserat sig för att försvara den somaliska befolkningen, med stöd från en interreligiös koalition. Under Trumps första mandatperiod slöt muslimska amerikaner upp i stort antal för att hindra honom från att bli omvald.
Det är inte första gången en sådan mobilisering sker. Den tidigare vågen av islamofobi i början av 2000-talet, efter den 11 september, fick muslimska amerikaner att söka politisk makt. På den tiden använde konservativa aktivister omfattande desinformation och hätska angrepp i uppmärksammade kampanjer för att stoppa moskébyggen och förbjuda “sharialagar” på delstatsnivå.
Utvecklingen känns igen i Sverige i dag. De senaste åren har stora politiska insatser gjorts för att begränsa utvecklingen av muslimskt liv. Moskéer har svårt att få tillstånd att öppna. Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd har fråntagits finansiering. Sida beslutade nyligen att inte bevilja den svenska fraktionen av biståndsorganisationen Islamic Relief förlängt förtroende.
Gaza driver missnöjet med Demokraterna
Men kampanjerna fick också muslimska amerikaner att slå tillbaka. År 2006, fem år efter attackerna den 11 september, valdes Keith Ellison till USA:s första muslimska kongressledamot.
De flesta muslimska amerikaner röstar på Demokraterna, och de flesta muslimska kandidater ställer upp för partiet. Men de vägrar samtidigt att låta partiet ta deras stöd för givet.
Inför valet 2024 startade muslimska amerikaner i Michigan kampanjen Uncommitted för att undanhålla Demokraternas ledande kandidat Joe Biden sina röster. De var arga över att Bidenadministrationen inte hade gjort mer för palestinierna under Israels krig i Gaza.
Säkra vår journalistik med valfritt belopp: Swish 123 515 98 35
Missnöjet med Demokraternas partiledning har också fått flera muslimska amerikaner, däribland Mamdani och El-Sayed, att ställa upp som progressiva kandidater.
För att kompensera för bristen på stöd från partiapparaten har de gått förbi de traditionella medierna och publicerat virala videor. Mamdani har exempelvis filmats när han promenerar runt på Manhattan och El-Sayed när han är med på ett zumbapass.
En video där Mamdani säger att USA ska gripa Netanyahu har setts över 100 miljoner gånger på flera plattformar. I en annan video dansar El-Sayed till en omskriven version av Taylor Swifts You Belong With Me med kampanjbudskap. Den beskrevs som ett sätt att visa en lekfull sida av hans senatskampanj.
Fyra av tio amerikanska judar kallar det folkmord
De politiska framgångarna för muslimska amerikaner, särskilt på Demokraternas progressiva flank, beror delvis på att den amerikanska opinionen har svängt i frågan om Israel och Palestina.
Brutaliteten i Israels svar på Hamas attacker den 7 oktober 2023 – tiotusentals dödade palestinier i Gaza, en påskyndad utbyggnad av bosättningarna på Västbanken och militära insatser i Libanon och Syrien samt mot Iran – har fått amerikanernas sympatier att förändras.
Enligt en Gallupundersökning från 2026 sympatiserar nu 41 procent av amerikanerna mer med palestinierna, medan endast 36 procent sympatiserar mer med israelerna. Bara ett år tidigare hade israelerna ett tydligt övertag i den amerikanska opinionen, med 46 procent jämfört med 33 procent för palestinierna.
Förändringen märks också bland amerikanska judar. Av dem anser 61 procent att Israel har begått krigsbrott i Gaza, medan närmare 40 procent beskriver Israels agerande som ett folkmord.
Missnöjet har blivit så starkt att amerikanska judar numera har en betydligt mer positiv syn på Zohran Mamdani än på Israels högerorienterade premiärminister Benjamin Netanyahu, enligt en opinionsundersökning från juni 2026.
Motreaktionen mot Trumps politik handlar om betydligt mer än hans hållning till Israel och hans undfallenhet gentemot Netanyahu. USA:s president och hans MAGA-koalition har aggressivt drivit vita, kristna konservativas ståndpunkter. De har påtvingat USA just den sorts religiösa extremism som de felaktigt har anklagat muslimer för att vilja införa.
Det religionskrig som Trumps allierade har inlett har berövat kvinnor deras reproduktiva rättigheter. Det har gjort kristna texter och kristen undervisning obligatoriska i offentliga skolor i flera delstater och kraftigt ökat kyrkornas inflytande över politiken.
Läs om politisk kristendom:
Trumpadministrationen har också stiftat lagar som har gjort det möjligt för de rika att bli ojämförligt mycket rikare, samtidigt som medelklassen och arbetande fattiga har drabbats.
Det är inte bara muslimska amerikaner som engagerar sig politiskt för att bekämpa denna utveckling och se till att USA återupptar sin långa resa mot ett mer rättvist och pluralistiskt samhälle.
Tack vare ditt stöd växer Gad World. Om du vill säkra vårt arbete och bli mer delaktig – bli founding member och var med bakom kulisserna.
I Michigan, där latinamerikaner bidrog till Abdul El-Sayeds seger i primärvalet, ökade valdeltagandet bland latinamerikanska väljare kraftigt jämfört med det förra mellanårsvalet. Det bidrog till att åtta latinamerikanska kandidater vann sina primärval.
Som Abdul El-Sayed sade dagen efter sin seger i primärvalet: “Det här är världens bästa plats att vara Abdul på.” Tillsammans med alla andra som tillhör grupper som Trump och hans krets har demoniserat kämpar muslimska amerikaner för att sådana ord återigen ska bli sanna.
John Feffer är direktor vid Washingtonbaserade Foreign Policy In Focus. Han har skrivit flera böcker, däribland Crusade 2.0: The West’s Resurgent War on Islam (2012).